Windsurf – från lycka till bedrövelse och tillbaka?

I takt med att jag börjat vänja mig vid mindre bräda och segel (130 -> 100 l) har suget efter att också få komma ut och fånga dagarna med lite svagare vindar ökat. Efter lite efterforskningar kom jag fram till att lämpligaste lättvindsprylarna låg nånstans mellan freeride och slalom med egenskaperna lättplanat, bra fart och komfort. Närmare bestämt letade jag efter en bräda med mycket bredd och ett hyfsat stort segel med cambers (dock ej fullt utan 2-3 st). En lång historia kort – jag skaffade en Tabou Speedster 79 och North Sails S-type 8,4.

Har just nu min sista semerstervecka och igår såg prognosen klockren ut för ett ordentligt test, 6-8 m/s och lagom mycket sol under större delen av dagen. Väl ute på vattnet var det bara att kroka i, låta brädan accelerera ett tag och sen var det full fart i stropparna. Väl ute på var vinden närmare 8 m/s vilket gav fullt tryck, framförallt i byarna. Vindhålen märktes knappt och inga problem att hålla planingen, stor fördel i Fiskebäck som ligger inomskärs. Över lag fick jag en känsla av att trotsa fysikens lagar när jag svischade förbi fritidsbåtar och tog mig runt bland öar och skär. Vet att många tröttnar på freeride efter några års nötande men för egen del ger denna del av surfet fortfarande lycka.

Efter fyra timmar på vattnet med ett par pauser emellan var det dags att lägga sista gippen och avsluta för dagen. Ungefär halvvägs in smäller det, brädan rycker till men det blir inte tvärstopp och jag lyckas hålla balansen. Detta var på ett ställe med framförallt dybottnen som jag visste var grunt men hade gippat på ungefär samma ställe innan utan problem. Denna gång råkade dock fenan komma i närkontakt med en sten och det vara bara att hoppa av och undersöka skadorna. Fenan satt kvar men i en obehaglig vinkel, typ weed-fena, och hade fått ett litet märke långt ner på främre egg. Kunde iaf ta mig in till land, rigga ner och kolla närmare på eländet. Fick en obehaglig känsla av att premiären med nya prylar skulle sluta i omfattande reparationer…

Fenboxen på denna bräda är av typen tuttle med två skruvar varav den främre hade dragits igenom brädan och var inte längre synlig. Den bakre hade fått en kraftig lutning bakåt och satt som berget.

Efter en del meckande fick jag äntligen loss fenan för att kunna studera skadorna närmare. Otroligt nog verkade det som att bräda och fena klarat sig hyfsat medan fenskruvarna fått ordentligt med stryk (cred till designern som lyckats få skruvarna att bli svagaste länken, betydligt billigare att fixa):

Fenboxen såg ut att klarat sig bra förutom att underlaget för den främre skruven såklart spruckit i samband men att skruven slets igenom materialet. Med lite tur kanske detta kan lösas med en större bricka?

(Bild ovan: taskig bild tagen upp i fenboxen med det spruckna främre skruvhålet till höger)

(Bild ovan: de två skruvhålen sett uppifrån med det främre hålet till vänster)

Nu hoppas jag att BFCs samlade expertis kan hjälpa mig att bedöma om jag trots allt haft tur och klarat mig bra undan den här gången:

1. Är det sannolikt att de skadade skruvhålen kan leda till läckage eller kan jag köra på med större bricka fram utan större oro?
2. Om nödvändigt, hur skulle ni försökt er på att reparera detta?
3. Var köper ni ersättare till döda fenskruvarna? Biltema? Tips mottages tacksamt.

/Hoppfull Björn