Nytt kite spot- lösningen på sjöräddningen

Efter att fått viss bi-smak på Sunningen-sund, så fortsatte vårt spottletande. Fredrik Mini-soulman och Per for vidare från den berömda dagen via spott söder om Getskär och pratade lyriskt om plattvatten sålångt ögat kunde nå…. låter ju bra….
Efter att blivit erbjuden koordinaterna, varvid jag frågar, vad skall jag med dem till? -” Va, har du ingen iPhone???….”
Så det var bara hem, fram med papper och penna och skissa av eniros karta för dagenssurf när jag och Pelle skulle ut och leka. Vi har ju gjort rokad på alla kite-brädor, leveransen från Naish strular. Så nu är uppsättningen
Fredrik: Mart och Jensans Haze 140
Mart: Fredriks Haze XL, som dagen i ära lånades ut till Pelle
Reservbräda: Marts gamla wakeboard har fått 2 fotstroppar istället för boots- borde ju funka…

Så efter prognos om 7-9 m/s med peak runt 14:00 bar det iväg. Väl framme efter lite färder på landsbyggden mellan lador, vandra genom ko-hage (börjar bli standard på alla bra surfspott) så vart vi framme på idyllisk fin sandstrand och gräsyta att rigga på. 2 grabbar sitter redan och spanar efter gäss= kite time.

Vi riggar upp, får ut Pelle på ”dörren- jo den är fet som få Haze XL”
Själv har jag nu blivit järv och självlaunchar från land, körde fast chicken loopen i en gammal brygga som låg på stranden, spände kiten så den stod still och sen krokade in och försiktigt ta upp den till kl. 12. Sen ut. Brädan var snorhal att komma in i, då inga pads eller vax, men det gick faktiskt riktigt bra. Kom iväg direkt och fick fart utåt och vände tillbaka, tappade självklart höjd, men under dagen så gick det bättre och bättre i takt med att vinden ökade.

Pelle som inte kört sen kursen tog med brädan ut och efter några försök, så körde även han iväg en bit. Pelle- mannen som gör alla tricks åt båda hållen- hade lite problem med goofyhållet när man kör med höger benet först på vägen in, men kom igång fint. Ruggigt bra förstagång. Helt lugn oavsett när det fläcker i och har nu fått in fin reaktion i att skjuta bommen ifrån sig och rädda sig. Så grymmt laddade på nästa gång.

Som vanligt så måste vi ju alltid skada, eller något annat hända. Jag drev ner efter att vinden ökat utpå och jag inte kunde hålla trycket på brädan, fötterna bara gled ur, så fick dragga in till viken nedanför, rulla ihop och gå tillbaka.

Väl tillbaka på stranden, så iakktar Pelle och de 2 andra kiterna att ”din dräkt ser konstig ut på sidan av höften” , jag böjer mig åt sidan och ser härligt köttigt sår. Hade visst ramlat och brädan cuttat upp dräkten och mitt sidfläsk. Nåväl, det rann ju inget blod, såg lite rått ut, så var väl dags att rigga ner…

Påvägen hem spikades sommar semestern, dagen efter Dárias brölopp, så rullar bussen med Familjen till Hvide Sandar och Pelle och Karina hänkar på. Nu skall vi ta oss över stadiet med twin-tips och lära oss på allvar, så vi snart kan ge oss ut på yttre brofjorden och framöver ge oss in i vågorna på skandinaviens alla sträner.