Kitesurf Gran Canaria, Maspalomas

OK, tänkte skriva av mig lite om vår upplevelse från Gran Canarias sydspets Maspalomas, sett ur ”good old classic view”.
Det bar ju av till Gran Carnaria under w.8 och vi bokade ”All inclusive”- redan här begicks flertal fel. Att boka in oss på hotell med all bekvämlighet, öl, vin, mat tillgängligt, så långtifrån spännande surfaris på upptäcktsfärder man kan komma.
Vidare så hade jag bara packat ner kite-utrustningen, här begicks fel nummer 2. Att jag sedan badade i uppvärmd pool med speedos behövs inte vidare nämnas, för här är fel nummer 3. Osv…
MEN, jag väljer istället att vinkla det ur annat perspektiv sett från ”medelålders man (jorå, är 38 nu…) som bara vill komma bort från jobbet och bada med familjen perspektiv” och då blir det annorlunda…
Nummer ett- redan vid incheckningen så vart inga som helst problem, jag bara lastade in mitt kite-kitt inbakat i en gammal segelbag och åtdraget med spännband till kompakt paket- gratis. Sen när vi landade vart det bara att lasta in i taxin och ta oss till hotellet.
Med internet uppkoppling till windguru, windfinder, yr osv. kunde jag snabbt konstatera att ev. surf blev det på lördag och söndag, så resten var bara att slappa.
Vi bodde precis vid en strandpromenad som avslutades utemot 5 km. playa a’la Öken med bara sanddyner, perfekt för morgon jogging och kvällspromenader.
Det som slog mig dag 3, på fredagen var att redan på morgonen när altandörren öppnades kunde jag höra ett rytmiskt mullrande. Visst, det hade varit vågor innan, men inte detta dova mullrande. Jag och Jensan tog en promenad på morgonen, medans Love stannade och stirrade på Cartoon Network. Och SHIT!! Vi bodde 700 meter från det grymmaste point-break jag sett. Helt klockrena swell som bröt upp i rena tuber på bra bit över gubbe. Och på lördagen när vinden kom, så vart det ren off-shore, sådär så det bara ryker av toppen. 30-40 pers ute, så rätt crowded, men rejält break som fanns flera sektioner på. SUParna plockade vågorna längst bort ifrån brytet men hade som vanligt fördelen att aldrig missa någon våg. De grymmaste gubbsen körde stenhårt och jag vet inte hur många cutbacks som gjordes, men lätt runt 8-10 st. på vågen.
När lördagen väl kom var det fin vind, tog med mig familjen i taxin till Playa Ingles och gick en km med utrustningen till La Punta, detta är det närmaste stället som man får lov att vindsurfa eller kitea. Det är förbudsskyltar överallt och tydligen är polisen rätt hårda och patrullerar, så inget att chansa på utan bara att följa och promenera. Och i ärlighetens namn, så blåser det bättre ju längre ut på udden man kommer i och med ONO-riktningen som är trade-winden här. Detta är något att beakta om man väljer mellan Playa Ingles och Maspalomas. På Ingles är det mkt mer vind generellt och driver hårt med sand på stranden, medans Maspalomas, 90 grader mer mot Syd och ligger mer skyddat. Sen kostar det bara 5€ att ta taxi mellan, så rätt enkelt att bara flytta sig när det blåser.
Väl framme pumpades 9:an upp, vågor på 1-2 meter dead-onshore. Gubbarna som kom in klagade på byig vind. Jag kom ut, och här kommer fördel nummer 2 med kiten i dessa förhållanden, ett ben, sen är man ute ur brytet och väl uppe i de större vågorna. Hade dragit rejält i de-powern och då höjdar kiten galet bra, bara full spett rakt upp i höjd. Körde ca 1h innan jag åkte på några rejäla vind-dropp och fick passat på mellan byarna att höjdat tillbaka till riggplatsen.
När vi kom fram till taxistationen så visade det sig att det var karneval, så total kaos i trafiken med avspärrningar osv. men tillslut fick vi en bil. Han vägrade dock ta med prylarna pga. ”Arena”= Sand på brädan, som skulle skitna ner hans bil. Hade jag haft bag hade det vart OK, men den låg ju hemma på hotellet… Förhandlade in Jensan och Love i bilen med kites och tänkte börja promenera 6 km på stranden tillbaka, men då backade han och lät mig komma med. Och jorå, han fick dricks… 🙂
Så lärdom är om ni åker Taxi, se till att ha bagar och ha kliniskt rent från sand på utrustningen, så slipper ni tjöt. Denna läxa lärde jag mig till dag 2 då jag åkte själv.
Dag 2, det vart en hel dag på stranden, började med 12an, rejält pulver, ensam kiteare på stranden, med hela E6an av strandpromenerande turister som traskade och fastnade i linorna när man skulle rigga, och väl på väg ut så skulle ju hela spektaklet stanna och titta och fota på en, medans jag ropade ”attention” och försökte sprida massorna för att ta mig ut till brytet. Ni som provat kite vet att det är rätt bra kraft och man vill inte döna ner den i skara med pensionärer…
Sen ökade vinden, kiten crashade och inverterade, så bara att promenera upp och rigga om och trassla linor… detta är skiten med kite…
Upp med 9an och fick en underbar dag, trots on-shore kunde jag flippa brädan innan bryten på vågen och komma in med full sula i en cut-back. Sen vart det lite småförsök till hopp på utvägen, några satt, andra crashades friskt (tack för leashen, som räddade mig flera gånger, då jag bara kunde hala tillbaka brädan). Vinden var jämn och kunde köra runt och leka ibland vågorna tillsammans med sjukt duktiga locals, som flög flera meter upp i luften sådär direkt inne på stranden bland alla folk- Fattar inte att de vågar. Kände mig som ”Bengtsforsarn” med alla mina skydd, hjälm, leash, crash-vest osv. medans localsen inte kunde stava till något av ovanstående.
Det kom även ut en vindsurfare, tysk, med JP logga och nummer i seglet med typ 5,0-5,3, men han fick inte uträttat mkt i dessa dead-onshores, utan det vart det gamla vanliga, man trycks lätt ner av vågorna och får liksom ingen träff på vågen och massa slit för att höjda.
Efter flera timmars surf, sa kroppen stopp, ögona värkte efter all sol, saltvatten och var rätt mör i ben och rygg osv. så packade ihop och sen hem, denna gång utan problem med taxin, då jag packat allt och torkat av med handduk och poängterade tydligt ”NO Arena.. :-)”
Så min sammanfattning, att trots alla fel ovan, så är det rätt OK att ha kul på vattnet och visst hade det vart 15-17 m/s så hade jag åkt upp till Pozo och vindsurfat, man såg vindkraftverken och spottet ifrån stranden, så inte långt upp, men givet förutsättningarna, tror jag inte jag kunde haft bättre dag på vattnet.
Nu laddas det inför säsongen, ska få sett till att få bort twin-tipen och komma igång med 6`0 vågis och få behärskat den, sen är jag laddad både för kite eller vågsurf-pointbreak inför nästa år, jorå, det lär bli fler kort-charters för snabb avkoppling… 🙂
Sen dessutom att Jensan fått alla nyanser av rött övergående till numera brunt och Love simmar som fisk och googlar simmärken som han tar, så kan man inte mer än njuta av solen och miljön, trots, all-inclusive, speedos och kite.. 🙂